Gratis är gott

I tisdags kväll var det ytterligare ett event på skolan. Eftersom gratis mat erbjöds så var det god uppslutning bland utbytesstudenterna.
 
Hitomi från japan tar en tugga. Det fanns också ett band som spelade som hette New Orleans Topcats. De var ett coverband som spelade gamla och nya klassiker. Deras repertoar innehöll bland annat en rolig låt som heter Cupid shuffle som alla amerikaner gick upp och dansade till. Jag har en rolig video på det men jag vet inte hur man lägger upp videos än. Kanske kommer upp lite senare.

En intressant företeelse var också att det var massa nissar som sprang runt och registrerade folk inför det amerikanska presidentvalet den 4 November, I Sverige brukar man få hem ett brev i brevlådan men jag antar att USA:s val är lite roligare. Valen brukar ju dessutom sluta med att en clown väljs.


Några av utbytesstudenterna fortsatte kvällen med att dela 1! vinare i Samrells lägenhet i village west.

Från vänster har vi Samrell(Swe), Sheman(Fra), Enriq(Spa), Elaine(US), Austin/Shibby(US), Claire(US), Menon(Fra) och jag(Swe).


Onsdagen började dåligt. Jag bestämde mig för att droppa en mattekurs eftersom jag inte förstod vad läraren, som är en invandrad kines med lite otydlig engelska, sa. Mer tid för hängande i poolen och roliga äventyr således. På kvällen anordnade internationella kontoret ett event de kallade Cultural revolution. Det erbjöds dans och musik samt mat från olika länder. Vi fick återigen se den vid det här laget klassiska dansen Cupid shuffle. Efter Cultural revolution gick vi till Shibby och Enriq och drack lite corona med 2 tyskar och 3 österrikare. En av österrikarna hade med sig sin 3-årige son Tobias hit. Tobias ska gå på ett dagis här och morsan bevisa att man kan leva ut sina drömmar även med en unge på halsen. Sebastian bjöd senare med oss på fest offcampus.


Jag, Shibby, Enriq, Manon och Elinora åkte till festen. Manon är en fransk tjej från Nantes som också bor på west village, hon hade kvällen i ära med sig sin rumskompis Ellinora från Riga i Lettland. På vägen köpte jag en ölburk på en mack som var asstor. Allt är större här borta. Människorna, bilarna, vägarna, barren, kottarna m.m.. Festen var inte så mkt att hurra över, det var en av tjejerna i UWF:s golflag som fyllde 19. Således var det nästan bara golfare på festen vilka inte direkt är mina favoriter. Tjejerna var skrikiga och snubbarna torra. Golflaget hade även en internationell inriktning med en sydafrikan, en colombian och en indisk tjej troligtvis från något av de högre kasten. Området bredvid festen bestod av massa fina villor och var inhängnat med stängsel.
 
Invånarna i residents gate som det hette, betalar många miljoner för att ha sitt eget lilla privata fängelse. Amerikanarna är rädda för mycket. Ett roligt exempel är ett mail som alla studenter fått från universitetets polis om en mustaschprydd man med flipflops som gömde sig bakom ett träd.

Approximately one hour ago, University Police received a report of a suspicious white male, 5’ 9” tall, rusty dark hair, moustache, wearing glasses and 30 to 40 years of age with a brown backpack on following two female students. He was seen in the area between Parking Lot W and Building 36. At one point he hid behind a tree to avoid being detected. He was reportedly wearing khaki shorts and flip flops. The campus community is encouraged to report suspicious activity to 474-2415. All students, faculty and staff are reminded to “Stay Safe, Stay Together.”

 

Det är humor.

 

Efter festen drog vi hem till west village och tog ett nattbad i poolen.

 

I torsdags hade jag stora planer,  jag tänkte skippa plugget och åka ner till stranden med kollektivtrafik. Det visade sig vara en omöjlig uppgift. Kollektivtrafiken här visade sig vara obefintlig. 3 bussbyten hade behövs och sista bussen till stranden går bara 2 gång per dag. Trots att det bor över 400 000 i Pensacola så har de knappt ens stadsbussar. Alla har bil, väldigt många har dessutom jeepar som de använder till att köra i lera med. Bara här på village west där det bara bor 19 åringar är bilparken finare och nyare än i hela adolfsberg. Du kan inte leva i USA utan bil. Allt är så extremt utspritt, jag har inte sett ett enda högt hus i Pensacola. Närmaste mataffär från campus tar typ tio minuter att köra till. Parkeringsplatserna är således tillsynes oändliga för att inte tala om bilköerna till drive in på fast food restuarangerna.

Jag gick istället på friluftslivslektionen. Där skulle man presentera sig själv för klassen och de två första tjejerna som presenterade sig jobbade på hooters. Efter kursen blev det lite simning i simhallen. För att imponera på badvakten blev jag även tvungen att testa lite simhopp. Shut up, you've seen worse, sa jag till badvakten när jag klättrade upp ur vattnet. Jag köpte även en discgolf och skulle prova banan. Jag spelade mitt livs discgolf innan jag plötslig gick in med ansiktet rakt in i fetaste spindelnätet. Spindelnäten här är inte som där hemma, trådarna är betydligt tjockare och de liknar mer garn än syträd. Därmed avslutade jag min amerikanska frisbeegolfkärriär.

 

Igår var jag äntligen på stranden men det förtjänar ett eget inlägg.


Skolstart med Dr Cool

Söndag var sista dagen före skolan började. Den började med en lunch med två japanska tjejer varav den ena heter Hitomi, de är två lärarstudenter från Osaka och de är trevliga. Det jag glömde säga om sydostasiater tidigare är att de även hoppar entusiastiskt när man säger att man är från Sverige. De säger att Sverige är vackert och att de vill åka dit. Efter lunchen åkte jag till ett köpcenter med Sofies lägenhetskamrater för lite shopping.
 
Elaine, Claire och Sofie poserar utanför gallerian. Jag hade tänkt gå runt själv och shoppa lite men tjejerna var rädda för att jag skulle gå vilse så vi bestämde att Claire skulle gå med mig och vara min personal shopper. Som ni förstår så gick det inte så bra. Ni kan själva notera Claires tröja med texten "I love country boys". Det hela slutade iaf med att jag köpte en Hippietröja med en groda på.  Grodan kallas peacefrog och används av hippies när de åker på roadtrip i en van.

Kanske slickar de på den och det är därför den kallas peacefrog jag vet inte. Jag hittade också en snygg keps som jag ska köpa men man kan göra ett tryck på den själv. Jag utlyser därför en tävling. Bästa förslag vinner ett provexemplar av fructis schampoo samt inpackning Jag såg också ett par jävligt fräcka Fila skor som kostade typ 65 dollar(420 kr), jag tänkte köpa dem men Claire tyckte det var för dyrt för ett par skor. Dessutom visste jag inte om det var inne eller ute med Fila. Ni modegurus där hemma får gärna säga eran åsikt i den frågan. På kvällen bjöd elaine mig och Sofie på mat. Det blev pasta med tomatsås, the italian way. Elaine är halvitalienare och väldigt stolt över sina italienska rötter, hon har även bott i Florens ifjol en sommar och hon sa att jag skulle hälsa till wanna be italienarna där hemma. Hursomhelst pastan var smakfull och det var skönt med en omväxling från hamburgare och pizza.

Idag var det så skolstart. Jag tar 4 olika mattekurser: Linear algebra, analys III, Matte statistik och differentialekvationer. Jag gick tidigt till skolan för att köpa kurslitteratur, det blev skitdyrt 3000 kr, men nu har jag beställt dem på ett annat ställe så jag ska lämna tillbaka dem  och spara några hundralappar. Första klassen började kl 9 och det var en lärare med kinesiskt ursprung med lite knagglig engelska så det kan bli problem på den kursen. Andra och fjärde kursens lärare hette Dr Kuhl, vilket uttalades Dr Cool, han ville dock inte bli kallad Mr Cool vilket hade varit ännu roligare. Läraren i Matte statistik hette proffessor Morris Marx. Han var skön och han sa att vi skulle ta upp en hel del exempel från gamblingens värld. Kursen verkade ganska intressant och kanske kan jag lära er poker pro:s där hemma ett och annat. Mellan tredje och fjärde kursen satte jag mig och räknade lite. Döm av min förvåning när jag plötsligt ser Proffessor Marx Mörka ögon  likt Mona-Lisas stirrandes emot mig.

(Roger: beklagar Blixtreflexen i bilden) Han hängde där på väggen i egen hög person. Det visade sig att han varit President för UWF 88-02.

Efter skolan ville Jeffrey ha revansch för squash matchen. Tennismatch stod nu på schemat. Jeffrey hade som den gode amerikan han är snackat upp sig mycket före matchen. Han såg riktigt bra ut på uppvärmningen men när matchen väl började la jag i en högre växel och saken var biff. 6-2 vann jag med innan han slängde racket i backen och gav upp. Det var tydligen något fel med Jeffreys racket och han har begärt returmatch när han skaffat ett bättre. På kvällen åkte jag och handlade. En ny mobil med amerikanskt chip skaffades för att kunna kontakta folket här nere.

Så här såg förövrigt klassrummen ut med katedern och den obligatoriska amerikanska flaggan.


/Erik

Utbytesstudenter, wall-mart och grekiska bokstäver

I förrgår morse var det ett möte med alla nya utbytesstudenter. De kom från alla möjliga håll och kanter men det var nog flest japaner. Mötet var ganska tråkigt med lite praktisk info, lite om den amerikanska kulturen samt en polisofficer som informerade om deras verksamhet på campus. Det verkar vara ett ganska säkert ställe det här, trots det har de 24 patrullerande poliser bara på campus. Hon berättade att vapnen var förbjudna på campus vilket känns skönt. De enda broten hon berättade om som hade hänt var två cykelstölder förra veckan. Är man från Örebro så låter ju inte det så farligt. Vi lekte även en lek på mötet vilken gick ut på att man fick någon annans namnbricka och ska försöka söka upp den personen. Jag fick Shu-ting från Taiwan och när jag hittade henne blev hon så uppspelt att hon hoppade och tog kort på mig och sa att hon skulle skriva hem om mig. De är sköna där borta i östasien eftersom de blir så uppspelta hela tiden. Jag snackade även med några japanska lärarstudenter som hette Hitomi och Maiko samt en spanjor(katalan) från Barcelona vid namn Enric.  Efter mötet åkte jag hem och tog en tupplur sen skjutsade James mig och Samrell till Wallmart. Wallmart var stort lite större än B&W i Lillån till och med för att inte tala om parkeringen. För att komma in i den amerikanska kulturen så köpte jag naturligtvis Burritos där. Jag köpte även jävla massa frukt eftersom jag trodde det var billigt eftersom jag trodde att ett pound var ungefär lika mycket som ett kilo när det i själva verket bara är ett halvt kilo. Wallmart var inte direkt någon miljöanpassad affär. Jag såg inget ekologiskt och det mesta var från Kina dessutom packade kassörskan ner varorna och hon la typ en vara i varje plastkasse.

På kvällen gick vi till casino night på campus. Vi hade förväntat oss stora spel med riktiga pengar men i själva verket kom vi till något som mer liknade ett högstadiedisco. Alla var väldigt unga där, runt 18 år gamla, de hade till och med ballonger där. Eftersom Alkoholförtäring är förbjudet i hela USA upp till 21 år så kunde man heller inte köpa någon alkohol där. Däremot hade de en candybar som bjöd på gratis godis vilket passade mig bra. På casino night träffade vi spanjoren enriq igen som hade lagt på sig stekarstilen med uppknäppt skjorta och grejer. Hans rumskamrat Austin kände en översocial typ vars mun gick i ett som hette Sebastian. Han var också Spanjor även om han hade pluggat på UWF i tre år och körde den amerikanska stilen till 100%. Sebastian bjöd sedan med oss på en fest med hans studentförening TKE. Precis som i filmens värld finns det studentföreningar här och det kallas Greek life eftersom alla heter något med grekiska bokstavskombinationer. De är uppdelade mellan könen och grabbarnas kallas furturnities och tjejernas soromities. Vi fick skjuts av Austin till ett hus som låg en bit ifrån campus. Det var väl runt tjugo pers på festen. Killar med TKE tröjor och tjejer från någon soromity. Vad som var kul att se är att Sveriges Nationalsport Ping Pong hade kommit till USA. Självklart i form av en öllek, där man skulle träffa ett glas med en pingisboll och sedan dricka det. Jag fick förklarat för mig att den amerikanska alkoholkulturen liknar den svenska i och med att man dricker för att bli apfull. Spanjoren Enriq tittade oförstående på amerikanerna och sa att ölen smakade skit. "So what it's beer" sa jänkarna och drack vidare.

Amerikaner är annars väldigt trevliga och gästvänliga och vi blev bra mottagna på festen. Jag pratade med flera intressanta personer som hade något innanför pannbenet ockå. Det var en snubbe som var journalist på en lokal tidning och skrev om situationen i Georgien. Det var väldigt intressant att höra. Han sa att rapporteringen var väldigt ensidig i USA och all media var på lilla Georgiens sida.  I själva verket ansåg han att båda var lika stora kålsupare och han förstod att Ryssland hade gått in eftersom Georgierna hade dödat ca 2000 Ryssar i provinsen. Ryssarna var tydligen även på väg att ta över en amerikansk gasledning som gick genom Georgien. Han bekräftade även bilden jag hade att USA startar krig av ekonomiska skäl. Han sa att USA hade en tendens att starta krig när det är hög arbetslöshet i landet för att skapa arbetstillfällen. Inte en snubbe man förväntar sig att träffa på en sådan fest även om han drack sprit ur en glasburk. En annan intressant människa som jag träffade var Barbara. Hon hade haitisk ursprung och berättade en intressant livshistoria om hur hennes far kom till amerika. Haiti är ett land i tredjevärlden och är således väldigt fattigt. Hennes farfar hade det dock gott ställt eftersom han var läkare där vilket gjorde det möjligt för familjen med 9 barn att lämna landet. Farfadern köpte en båtbiljett till Barbaras Farsa som skulle ta honom till USA, men han blev lurad och båten tog honom bara till Bahamas. Ensam på Bahamas och i 20 årsåldern utan pengar visste Barbaras Far inte hur han skulle ta sig vidare till USA. Då kom han på att om han blev väldigt känd på Bahamas så skulle kanske Farfadern se honom på TV och skicka pengar till den återstående resan. Barbaras Farsa blev känd och ett tag senare fick farfadern syn på honom på TV och han kunde ta båten till Miami för att starta ett nytt liv. Jag snackade även med en tjej som hette Nathalie. Hon var trevlig men hon kom från ett katolskt hem och kollade på mig som om jag var en utomjording när jag sa att jag trodde på evolutionsteorin. Hon var också mot abort. Självklart fanns det även rötägg på festen. En snubbe som hette Nemo som pushade alla att supa snabbt. Det sista jag såg av honom var att han låg och spydde på gräsmattan.

Igår tog jag det lugnt eftersom Fay hade kommit hit och det regnade. Den hade dock nedgraderats till en tropisk depression och var inte så imponerande. Det blev iaf en squashmatch(Racketball) mot Jeffrey som jag bor med. Det var jävligt kul men farligt. Jag har aldrig spelat squash förrut ändå vann jag med överygande siffror. 15-10, 15-5. Jeffrey hade till och med egna bollar och blev rätt grining efter ett tag. Han började skylla på att hans racket var snett, han bytte bollar och han började fjärta och sa att han var laktosintolerant och nyss hade ätit makaroni and cheese. Som den gode vinnare jag är skakade jag ändå hand efter matchen och sa några nedsättande kommentarer.

Tyvärr har jag inte tagit några bilder, jag ska skärpa mig på den fronten.

/Erik

Fullständiga kontaktuppgifter:

Mail:edenerik@gmail.com

Skype: Erik.edquist

MSN: edenerik@gmail.com

Adress: Erik Edquist, 11000 university parkway # 32912, Pensacola, FL 32514-5750

Tel: 0730480321(Ring ej, det blir dyrt, sms:a istället att jag ska gå in på Skype/MSN om ni vill något)

Katastrof!

Nu har den stora resan inletts och jag är framme i Florida. Jag landade i Pensacola igår kväll kl 23 lokal tid. Det första som slog mig när vi lämnade flygplatsen var värmen och framförrallt den höga luftfuktigheten här nere. Min reskamrat Sofie Samrell uttryckte det bäst när hon sa "det var som att gå in i en vägg" angående hettan som mötte oss. Samrell är även hon utbytesstudent från Örebro. Hon är en skön tjej som gillar att glida runt med båten i stockholms skärgård. Resan gick för övrigt bra och min flygrädsla var inte så farlig. Resan startade i Örebro med tågavgång 05 50. Flyget från Arlanda gick kl 11.05 så jag hade god tid på mig. 14.05 landade vi i Philadelphia där vi hade 6 timmars väntetid. Det första som mötte mig i det nya landet var självklart en kvinnlig säkerhetsvakt av den otrevligare sorten. Hon tog mina fingeravtryck och min integritet och gav mig ett stämpel i passet som ger mig möjlighet att vistas i USA. Vad hon då inte visste var att jag precis hade tagit den här bilden på förbjudet område.no cameras or cellular phones Där fick hon. Väntetiden spenderade vi på ett hamburgerhak vid namn Fridays burger. Enligt uppgift från min resekamrat finns samma restuarang i stockholms mer fasionabla kvarter. Övriga notiser från flygplatsen: Polisman som åkte på något som liknande en dammsugare med hjälm och headset på huvet. Tjockisar som inte orkade gå som åkte elbil med cykelplinga, Frukt är svårt att få tag på. Det är sötsaker, pizza och hamburgare som gäller, Skorna!?! skulle av i tullkontrollen. Automatisk tvålpump med sensor(när kommer det till Sverige?).
Via charlotte anlände vi sedan till Pensacola där vi blev hämtade av några från internationella kontoret. VI blev körda direkt till west village, där vi ska bo, för att checka in. Nattsömnen blev förstörd av en surrande aircondition, avsaknaden av en kudde och en dålig persienn. Dessutom längtade jag hem till sängen där hemma när jag låg där och försökte sova.

I dag har jag gått runt lite på campus samt fixat med diverse olika papper och betalningar på internationella kontoret. Dagen började annars med an typisk amerikansk frukost.

Campus är väldigt utspritt, det går ca 14000 studenter här vilket är något mer än i Örebro men det känns klart större. Campus har underbara idrottsfaciliteter. Hittils har jag sett anläggningar för tennis, squash, basket, simning, beachvolley, fotboll, volleyboll, frisbeegolf och gym. Det bästa är att allt är gratis för den som studerar på universitetet.

Det har även blivit lite bad i poolen idag, det känns som man bor på ett hotell med pool precis nedanför. Tre gånger har jag varit i hittills. Skitskönt. Planen är att alla studier ska ske framför den poolen. I kväll har jag blivit bjuden på hemmagjorda hamburgare i en george Foremann grill(stor i USA) av Jeffrey och James som jag delar lägenhet med. Jeffrey och James är trevliga även om de mest snackar om bilar och datorer vilket inte är mina favoritämnen. James kommer från Orlanda och Jeffrey från någon liten stad en bit österut. Båda pluggar till programmerare.

Varför då denna rubrik? Jo, den tropiska stormen Fay är nämligen på väg hitåt, den ska dock avta, så det blir nog bara lite regn, blåst och åska under några dagar.

/Erik

Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0